Fladdermöss är djur som engagerar många människor. Antingen tycker man att dom är avskyvärda och äckliga, ja det finns dom som nästan blir skräckslagna när man för fladdermöss på tal, och så finns det dom som tycker att de är fascinerande varelser. Jag tillhör nog den senare gruppen.

Jag misstänker att dom som ogillar de här däggdjuren förknippar dem med blodsugande vampyrer, kopplingen har ju gjorts i böcker och på film. Och det stämmer till viss del, det finns några arter av fladdermöss som kan suga blod från boskap och fåglar, men de håller till i Sydamerika och lite norr därom, våra nordiska fladdermöss lever uteslutande på insekter.

Fladdermöss är de enda däggdjur som aktivt kan flyga. De jagar nästan uteslutande i skymningen och på natten, och då orienterar och näringssöker de med hjälp av ekonavigation. De avger högfrekventa ljud som människan oftast inte kan uppfatta, och ekot från dessa ljud hjälper dem att lokalisera sig. De har ögon men ser ganska dåligt.

Något som särskiljer dem bland däggdjuren är också att de inte har en jämn kroppstemperatur. Den varierar kraftigt beroende på vilken aktivitetsnivå de har. När de är ute och flyger ligger kroppstemperaturen på c:a 40°, landar de och håller sig stilla en stund så sjunker den ner till 30°. När de går i vinteride sjunker den neråt noll, men den får inte gå ner lägre för då fryser de ihjäl. Därför söker de sig in i grottor och liknande platser där temperaturen sällan sjunker under 0°.

För många år sedan upptäckte jag en grotta där det övervintrade fladdermöss. Jag tog då lite bilder på dem, på den tiden var det diabilder som gällde. I förra veckan fick jag för mig att jag skulle undersöka om det fortfarande fanns fladdermöss på vintrarna i den här grottan, så i helgen åkte jag dit.

Det var med stor spänning jag gick in och började lysa runt med ficklampan. Det tog nog 5 minuter innan jag upptäckte den första, sedan hittade jag några till. De är ju inte så stora och gömmer sig gärna i skrevorna i grottan. Jag hade förstås med kameran och här nedan kan ni se lite bilder.

Här hänger den första fladdermusen. Vänster framben är vinklat åt sidan, det är från frambenen flyghuden är spänd ner till bakbenen men den går även runt kroppen via svansen.
Här hänger den första fladdermusen. Vänster framben är vinklat åt sidan, det är från frambenen flyghuden är spänd ner till bakbenen men den går även runt kroppen via svansen.
Här syns tragus i örat på fladdermusen. Det är en hudflik som används för att stänga öronöppningen. Den har lite olika utseende på olika fladdermusarter och kan vara till hjälp vid artbestämning, men det är ändå inte lätt att artbestämma dem. Jag skulle gissa på att det här kan vara en vattenfladdermus men jag är långt ifrån säker.
Här syns tragus i örat på fladdermusen. Det är en hudflik som används för att stänga öronöppningen. Den har lite olika utseende på olika fladdermusarter och kan vara till hjälp vid artbestämning, men det är ändå inte lätt att artbestämma dem. Jag skulle gissa på att det här kan vara en vattenfladdermus men jag är långt ifrån säker.
Här ser man klorna på bakbenen som dom greppar tag i berget med, och som dom sedan hänger i sovandes genom hela vintern.
Här ser man klorna på bakbenen som dom greppar tag i berget med, och som dom sedan hänger i sovandes genom hela vintern.
Här hänger en annan individ i en skreva lite längre in i grottan.
Här hänger en annan individ i en skreva lite längre in i grottan.
Visst ser han gosig ut med alla vattendropparna pärlande i pälsen. Fladdermössen väljer oftast fuktiga lokaler för övervintringen för att de inte ska torka ut. Tummen på frambenets hand syns också tydligt på var sida.
Visst ser han gosig ut med alla vattendropparna pärlande i pälsen. Fladdermössen väljer oftast fuktiga lokaler för övervintringen för att de inte ska torka ut. Tummen på frambenets hand syns också tydligt på var sida.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *