Det händer ju lite då och då att jag åker en runda med bilen och tittar efter djur, antingen tidiga mornar vid soluppgången eller också på kvällarna. Då har jag naturligtvis med flera kamerahus, varav ett med ett långt tele. Jag har även en lång stabil träregel som löper från baksätet fram till instrumentbrädan, mellan sätena. Den gör att jag har stöd för telet även när jag fotar ut genom passagerarfönstret.

Men även under dagtid brukar jag slänga med telet så fort jag ska åka någonstans utanför samhället, man vet ju aldrig, det kan ju dyka upp något intressant. I lördags skulle hustrun och jag åka och besöka en äldre dam som vi är ytligt bekanta med, hon har fått en stroke och sitter numera i rullstol. Av gammal vana la jag in telet i baksätet, även fast det var mitt på dagen. Och ser man på, efter ett par mils färd så ser jag två bruna varelser ute på en grön åker. Det är två rådjurskid som är ute och betar, mitt på ljusan dag, morsan går lite längre bort i en sänka, jag ser henne bara när hon lyfter på huvudet. Det är bara att köra åt sidan på vägen och plocka fram utrustningen och börja fota, för rådjuren bryr sig inte alls om vår närvaro.

2015-08-08 Två rådjurskid på åker  06, 600 px
De två rådjurskiden tar ingen som helst notis om oss, de är helt upptagna med att skörda åkerns läckerheter.
2015-08-08 Två rådjurskid på åker  11b
Idag är det maskrosblad på menyn, en riktig läckerhet om jag förstår saken rätt, för inget annat slinker ner så länge vi ser på.
2015-08-08 Två rådjurskid på åker  08b
”-Titta, syrran, jag kan äta två blad på en gång, det kan säkert inte du! Äsch, hon bryr sig ju inte, hon bara äter och äter.”
2015-08-08 Två rådjurskid på åker  05b
”-Tvi sketa, vad det där smakade illa! Det måste ha suttit ett gäng med bärfisar på undersidan som jag inte såg!”
2015-08-08 Två rådjurskid på åker  09b
”-Vad glor ni på?!? Har ni aldrig sett två hungriga brudar förut?”

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *