I söndags morse övergav frun och barnen mig för att åka på den årliga buskisteaterresan till Falkenberg, det är en tradition sedan många år tillbaka. Frågan var vad jag skulle göra under de här dagarna då jag var gräsänkling. Jag hade en fundering på att ge mig ut och vandra på Ostkustleden, men efter att ha kollat in vädret i det området de närmaste dagarna slog jag det ur hågen, det skulle bara bli en massa regn där.
Skulle jag då stanna hemma och ta det lugnt i stället? Av en ren slump kollade jag på ett reklamerbjudande jag fått från friluftsföretaget Addnature, och därifrån gled jag in på norska Norrönas hemsida, och där fanns en Youtubelänk som jag inte visste vart den ledde men som jag klickade på. Det skulle jag inte gjort. Länken ledde till ett gammalt TV-avsnitt med äventyraren Lars Monsen där han vandrar runt ett år i vildmarken på Nordkalotten, oftast ensam med sin hund. När jag såg det fick jag sådan längtan att komma ut att det var omöjligt att stanna hemma.
Ryggsäcken var redan packad för en tredagarsvandring på Ostkustleden, men jag gjorde lite justeringar, bytte till ett komfortablare kupoltält bl.a., och drog lite norrut i stället, där det inte skulle komma så mycket regn. Jag valde ut en göl inne i skogen där jag varit förr, åkte iväg med bilen, och gick sedan in till gölen.
När jag slagit upp tältet och lagat middag gick jag ett par timmar i skogen. Framkommen till en glänta stod jag tyst och funderade lite över några stora stensamlingar som var upplagda, då det började knaka i skogen på andra sidan gläntan. Fram kom ett råddjurskid i full karriär och det sprang rakt mot mig. Jag fick upp kameran och hann ta några bilder innan det började knaka igen och efter kom nu rådjursmamman. Hon utstötte några kontaktljud och så återförenades de båda framför mig. Men de var totalt slutkörda, de flämtade oupphörligen båda två, men de stannade en kort stund innan de travade iväg igen utan att ha lagt märke till mig.
När jag så kom tillbaka till tältet gjorde jag upp en eld och grillade lite korv innan jag så småningom gick och la mig. Efter en kvart kom regnet och det höll nog på en timma innan det blev tyst på tältduken. På morgonen tog jag det lugnt och packade ihop frampå förmiddagen, lagom innan nästa regn kom.