Nattfotografering med dramatik

Jag har i många år sysslat med nattfotografering lite då och då, och när jag för några dagar sedan frågade om det fanns medlemmar i fotoklubben här som ville följa med ut en natt nu i helgen så anmälde sig två personer.

Vi åkte ut till Gränsö utanför Västervik, kom dit vid 22-tiden. Eftersom ingen av de andra hade någon tidigare erfarenhet av nattfoto så ägnade vi den första halvtimmen åt att gå igenom inställningar på kamerorna och hur man läser av histogrammet på nätterna, att bedöma bildens exponering enbart på displayen är bedrägligt nattetid.

Framåt 23-tiden började vi fota, tyvärr hade vi inte tillgång till varken någon dramatisk eller speciellt färggrann himmel. Vi stiftade bekantskap med flera djur, som man ofta gör när man är ute på nätterna. Först en foto-ovillig men pratsjuk padda, se bilder nedan. Men när vi skulle gå tillbaka till bilarna genom skogen stötte vi på större varelser.

Vi gick på en skogsstig, utan att använda våra ficklampor, vi kunde med knapp nöd se var stigen gick med hjälp av himmelsljuset, och klockan var runt 01. Jag gick först och plötsligt rasslade det till i en buske framför mig och ut på stigen kliver något stort. En älg! Uppskattningsvis bara 7-8 meter framför mig. Hon (inga horn) står kvar med frambenen på stigen och bakdelen kvar i ett buskage, och bara glor på oss. Vi retirerar några meter och ställer oss vid sidan av stigen ifall hon vill gå förbi oss, men hon står bara stilla och studerar oss. Jag sätter ner stativet, tänder ficklampan och riktar den starka ljusstrålen mot hennes huvud och försöker få autofokusen på kameran att fästa på henne. Men då vänder hon om och går in i skogen igen. Pga. att hon verkar förhållandevis liten så misstänker vi att det är en bortstött fjoling som känner sig lite allmänt vilsen. Vi fortsätter på stigen men riktar ficklamporna inåt skogen hela tiden. Och vad får vi se? Två små älgkalvar står plötsligt 15 meter ifrån oss! Den förmodade fjolingen är i stället en älgko!

Risknivån höjs omedelbart två steg och vi går upp i stabsläge. Nu gäller det att ta sig förbi älgkalvarna utan komma för nära, så att kon inte ser oss som något omedelbart hot. Vi följer stigen och rör oss väldigt försiktigt, samtidigt som vi med ficklamporna håller koll på var kalvarna och kon befinner sig. Men allt går väl, det sista jag ser av kon är att hon står med baken mot oss och äter löv från ett träd.

Vi fotar sedan på flera ställen under hemresan, och de sista bilderna tar vi vid 02.30-tiden.

När vi gick igenom inställningarna på kamerorna kom det en rejält stor padda och traskade förbi oss i sakta mak, men hon försvann snart. Men någon halvtimma senare upptäckte Göran att hon nu satt på toppen av en klippa, i silhuett mot natthimlen. Jag gick upp på klippan och la en ficklampa bakom henne för att belysa hennes silhuett och klättrade sedan ner för att ta en bild. Men jag hann bara ta en enda testbild innan hon flyttade på sig och klättrade ner till där vi stod.

Där inledde hon ett mycket intressant samtal med oss, där hon bland annat berättade att hon heter Svea och är nyvald byäldste i Gränsö PP (PaddPopulation). Hon är född för 158 månvarv sedan, vilket väl motsvarar runt 12 år sedan. Anledningen till att hon inte ville vara med på bild var att hon tycker att hon är för gammal och vårtig, hon tyckte vi kunde välja en yngre tjej, och gav oss förslag på flera av hennes barnbarn som bodde på andra sidan viken. Hon har alltid varit hemmafru och tagit hand om barnen, men sedan hennes man Artur dog för några år sedan så har hon engagerat sig i olika ideella paddföreningar på ön. Gränsö städpatrull har alltid legat henne varmt om hjärtat (det är dom som städar efter turisterna på Gränsö efter varje helg) men nu har hon fått problem med gikt i en stortå, vilket gör att hon har lite svårt att förflytta sig längre sträckor, så därför har hon fått dra ner på sitt engagemang där. Vi fick veta mycket mer om hennes vardag på Gränsö, men tyvärr är det inte plats här för att återge allt hon hade att berätta. Bilden fotad i skenet av en ficklampa.

En bild tagen åt nordväst där det fanns lite färger från solnedgången.

Ytterligare en bild åt samma väderstreck.

Här står Mikael och funderar på om han ska bada eller inte. Klockan är några minuter efter midnatt och det är 17° varmt. Han har gått och fotat med bar överkropp, som tur är så är det ganska beskedligt med mygg. Men tången i vattnet avskräcker från bad.

Göran står och väntar på att exponeringen ska bli klar. Här är min fotoriktning åt sydost så här finns inga varma solnedgångsfärger, bara det kalla midnattsljuset.

 

Publicerat i Naturfoto | Etiketter | Lämna en kommentar

Vandring i regn

Vi bestämde oss i familjen för att gå en tur på en vandringsled idag, det var behagligt vandringsväder med 17°, mulet och ingen vind att prata om. Valet föll på en av lederna i Gladhammar som vi aldrig gått förut och som är en knapp mil lång.

Något regn skulle det inte bli, enligt meteorologerna, men det kan man ju inte lita på så vi packade med regnkläder för säkerhets skull. Och det var väl tur, för regnet kom ganska omgående när vi kommit iväg. Men det gjorde inte så mycket, att vara ute och vandra i skog och mark är alltid skönt, även i regn.

Vandringsleden gick mestadels på skogsvägar men det fanns även ett avsnitt på stigar i skogen.

En sädesärleunge satt på vägen och såg lite bortkommen ut. Förhoppningsvis fanns föräldrarna i närheten, de var väl bara iväg och fixade lite mat.

Det var inte många fjärilar på vingarna emellan regnskurarna men här har jag hittat en svartribbad vitvingemätare (fast den är mera brun än svart).

Här har Coronabudet om social distansering inte riktigt slagit igenom. Det kommer att bli påfågelögon (heter fjärilen påfågelöga verkligen så i pluralis?) av de här larverna.

Och av den här larven blir det en bastardsvärmare. Exakt vilken art av bastardsvärmarna det kommer att bli törs jag inte specificera, larverna är väldigt lika.

Den här larven har jag ännu inte identifierat, är det någon som vet så får ni gärna höra av er.

Här fikar vi mitt i regnet. Visst är det trevligt med sol och vackert väder, men är man bara rätt klädd så har det sin tjusning att fika även i regn.

Vi passerar flera gamla fina miljöer, med hus och ladugårdar som förmodligen är byggda för flera hundra år sedan

 

Publicerat i Naturfoto | Etiketter , | Lämna en kommentar

Sotmätare

Det är alltid roligt att upptäcka nya djurarter som man inte har fotat förut. Den här fjärilen lyckades jag fota igår, och bilden är inte underexponerad, fjärilen är faktiskt sotsvart. Det är en sotmätare och den kan knappast förväxlas med någon annan svensk fjäril, med sina svarta vingar med vita framvingespetsar.

Publicerat i Naturfoto | Etiketter | Lämna en kommentar

Showtime!

Idag kom äntligen rågeten och visade upp sina småttingar i vår trädgård. I år var det bara två kid, förra året hade hon tre. För någon vecka sedan var hon ensam på besök här, men man kunde se på hennes juver att hon hade kid som låg kvar i skogen. Men nu har de vuxit på sig rejält och följer morsan utan besvär.

Det är mycket slickande i båda ändarna på kiden, för att hålla dem rena och torra.

Rågeten känns igen på att hon har en deformerad höger bakklöv, vilket syns lite grann på den här bilden.

Sötchock, eller vad är det nu som kvällstidningarna brukar skriva om gulliga djurungar.

Så här såg det ut för ett år sedan, då hade geten tre kid. Hon är punktlig också, den här bilden är tagen 17 juni förra året, i år kom hon 16 juni.

 

Publicerat i Naturfoto | Etiketter , | Lämna en kommentar

Nattfotografering

Att vara ute och fotografera på nätterna har jag alltid tyckt vara intressant. Inte minst sedan jag i mitten 1990-talet var med Terje Hellesö och fotade under den mörka delen av dygnet, då lärde jag mig mycket nytt.

Det är en rogivande variant av fotografering, man använder sig av exponeringstider från några sekunder upp till ett par timmar, beroende på hur mörkt det är och vilket skärpedjup man behöver. Bortser man från eventuella mygg och knott så har man det riktigt lugnt och skönt i skogen, ibland har jag haft liggunderlag med mig och sovit en stund under långtidsexponeringar.

På senare år har det varit lite magert med min nattfotografering, men igår kväll tog lusten överhanden och jag åkte ut vid 21.30-tiden. Jag fotade sedan fram till kl. 01 vid två olika sjöar, det var inga perfekta förhållanden men ändå trevligt att komma ut. Som alltid när man står stilla och fotar i stället för att vara i rörelse så kommer man nära djuren. Jag hade under kvällen sällskap av bl.a. en drillsnäppa, en kattuggla, en nattskärra, ett flertal fladdermöss och naturligtvis diverse rådjur.

Solen hade gått ner när jag kom ut till sjön där jag tänkte ta lite bilder, men det ingick i planerna. Det var skymnings- och nattbilder jag var ute efter i första hand.

Det kan bli starka färger när man fotar strax efter solnedgången.

Båtar är ro-givande på mer än ett sätt och är ett omtyckt motiv när man fotar på nätterna. Men det får inte blåsa, då rör sig båten och blir oskarp på bilden.

En ensam stackars tallplanta hade slagit rot nere vid vattnet. Här flyger det flera fladdermöss igenom bilden under exponeringen, men de är mörka och rör sig fort så de gör inga avtryck.

Två fiskmåsar var lite oroade över min närvaro. Jag fick vänta länge innan den ene vågade sätta sig på en gren medan den andre fortsatte flyga omkring som ett spöke på bilderna. Här fick jag gå upp i ISO för att få med den flygande måsens rörelser.

En lätt nattdimma har börjat lägga sig över gölen. Här landade ett par storlommar efter en stund och de anmälde ljudligt sin ankomst när de slagit ner i vattnet.

Nu närmar vi oss midnatt och det enda sällskapet jag har är en kattuggla och en nattskärra som envist håller igång sitt långrandiga symaskinsknatter.

Skvattrammen blommar och de vita blommorna är som markens återspegling av Vintergatan ovanför. Fotot taget strax efter midnatt.

Även bilplåten återspeglar natthimlens ljus inne i skogen.

 

Publicerat i Naturfoto | Etiketter , | Lämna en kommentar

Det är nå´t på gång…

Det är barnkammartider för många djurarter ute i markerna just nu. En del har redan fått sin avkomma, som en del vårfåglar, andra är på gång, som vissa däggdjur.

Den här rågeten låg på vår gräsmatta för en timma sedan, och är hon inte lite rund om magen? Jag tror bestämt att det är något på gång inom de närmaste dagarna eller möjligen veckorna. Vi får väl se. När kiden är några veckor gamla brukar vi kunna se dem på besök i trädgården, tillsammans med morsan.

Publicerat i Naturfoto | Etiketter | Lämna en kommentar

Ugglan som blev en liljekonvalj

Gick en runda i skogen nu på kvällen. Inget speciellt hände förutom att jag skrämde iväg en uggla som ljudlöst lyfte bara 10-12 meter ifrån mig. Den var i kattugglestorlek, men vad jag kunde se av flykten mellan träden så var vingslagen mer loja vilket skulle kunna tyda på en hornuggla. Någon bild hann jag aldrig få. I stället blev det några bilder på liljekonvaljer i solnedgången, dom försvinner inte lika fort när man kommer i närheten.

Publicerat i Naturfoto | Etiketter , | Lämna en kommentar

Fullmåne i perfekta förhållanden

Vill man fotografera fullmånen mot en tjusigt blå himmelsbakgrund så har man bara ett fåtal möjligheter under ett år. Och råkar det vara mulet vid dessa tillfällen så får man vackert vänta till nästa år innan man får en ny chans.

Efter att ha kollat när fullmånen skulle gå upp i kväll och jämfört med när solen skulle gå ner, och sedan kontrollerat väderleksrapporten så förstod jag att i kväll fanns det goda chanser att få en guldgul måne mot en djupblå bakgrund.

Så jag drog iväg upp till ett berg med fri sikt mot det väderstreck där månen skulle gå upp, och 10 minuter efter att jag kommit dit så kom fullmånen, punktligt som en kommunal vattenräkning. Jag fick vänta c:a en halvtimma innan den tagit sig upp över dis och moln vid horisonten, sedan var den klar och guldgul, mot en himmelsblå bakgrund, precis som jag ville ha den. Jag tog ett antal foton och kunde sedan nöjd åka hem, kanske det var enda möjligheten i år att få sådana bilder.

Bilden blev som jag ville ha den. Färgerna är inte redigerade, utan de är som de blev, rakt ut ur kameran.

Publicerat i Naturfoto | Etiketter | 1 kommentar

Besvärlig fästing

Gjorde en sväng ut i skog och mark i soluppgången i morse, kollade bl.a. en gammal orrspelsplats, men där var ingen aktivitet idag. Men det blev en hel del andra fågelbilder i stället. Bl.a. fotade jag en vanlig sädesärla som satt lite fint på en sten som jag gick förbi. Absolut inget ovanligt med det, förrän jag delförstorade bilden när jag kommit hem.

Så här satt sädesärlan på stenen, mot en ren och fin grön bakgrund. Men vad är det för fläck hon har över ögat?

Här har jag delförstorat bilden kraftigt, och då kan man se att hon har en blodsugande fästing precis i kanten på ögat. Måste vara ett besvärligt ställe att få en fästing på, utan att kunna bli av med den förrän den sugit färdigt och trillar av.

Publicerat i Naturfoto | Etiketter , | Lämna en kommentar

Fripassagerare

Det är inte lätt att vara fjäril alla gånger. Dels måste man fladdra omkring och leta doftande blommor, och samtidigt se upp så man inte blir fågelmat. Och när man väl hittat en blomma med häftig bouquet så kan där sitta en illasinnad blomkrabbspindel som försöker ta livet av en. Och om man ändå till slut får igång sugröret och börjar sörpla i sig nektarn så kommer det naturligtvis en sådan där sketans blomfluga och parkerar mitt på bakre vingklaffen. Att man aldrig kan få äta i lugn och ro!

Publicerat i Naturfoto | Etiketter | Lämna en kommentar