I morse var jag ute en tur med bilen för att se om det möjligtvis fanns något fotograferingsbart längs vägarna. Efter en stund åkte jag förbi ett gärde där det gick en hel del kronhjortshindar med fjolårskalvar. Jag stannade till och tittade lite på dem i kameran. Plötsligt får jag syn på en hornbärande individ bland alla de hornlösa, han har dessutom bara ett horn. Men när han vänder andra sidan till så ser jag att han har horn även på den sidan, fast det här hornet växer neråt!
Det här händer i gryningen, dessutom är det molnigt, så ljuset räcker inte till för några bra bilder. Jag får skrämma upp kamerans ISO till 5 000 för att tider som är användbara, men kvaliteten på bilderna blir ju därefter. När jag kommer hem skickar jag ett mejl med några bilder till Erik Ågren, som är chef för viltsektionen på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, och frågar hur vanligt/ovanligt det är med horn som växer nedåt, och vad det beror på.
Erik tror i första hand att hjorten fått en mekanisk skada/smäll på hornet när det var i bast så att det börjat växa ut snett. Hjorten kan ha fastnat i något eller blivit tilltryckt av ett annat djur, vilket kan ha knäckt eller böjt hornet som sedan fortsätter växa i den nya riktningen. Basthorn är lite mjuka så sneda horn är inte jätteovanligt bland hjortdjur. Det skulle möjligen också kunna bero på hornanlaget.
