Resultatet av fototävlingen ”Bästa sommarbilden juli”. Vinnare blev
Johanna Andersson
med bilden ”Varmt på folkrace i Vimmerby”
Leifs kommentar: Bilden vinner på humor och originalitet. Den beskriver på ett annorlunda sätt hur sommarmånaden juli har varit i år: varm! Grabbens leende gör att man förstår att det här är både kul och känns skönt. Det ostyrigt blöta håret gör också att bilden upplevs levande och äkta. Fotovinkeln snett uppifrån och ner känns OK, då får man inte med så mycket av ev. störande miljö runt omkring, för i den här bilden är det bara grabben och vattenhinken som är viktiga, omgivningen spelar ingen roll. Men hur får han plats med benen?
Men striden om segern den här gången var knallhård. Ända in i kaklet var det osäkert vem som skulle vinna, det stod mellan två liknande bilder. När jag till slut bestämt vinnaren så tyckte jag synd om den bild som så knappt blev utslagen och inte får någonting, så jag inrättade hastigt och lustigt ett hederspris som går till den bilden: fotografen får en förstoring på bilden men får ordna ev. inramning själv. Hederspriset går alltså till
Josefine Johansson
med bilden ”Glassnjutare”
Leifs kommentar: En mycket stark konkurrent till vinnarbilden i tävlingen. De har många likheter: båda har ett väldefinierat huvudmotiv som inte kräver någon miljö, båda har temat värme/svalka, och båda har humor i bilden. Den här bilden är tekniskt bra med skärpa där den ska vara (på glassen och hunden) och bakgrunden i oskärpa så den inte stör. Det finns utteckning (så man ser detaljer) i pälsen på hundens huvud, vilket inte är det lättaste att få till när det gäller att fota en helsvart hund. Och bilden är tagen i exakt rätt ögonblick när tungan är maximalt ute.
Genom slumpvis lottning drogs en pristagare till, vilket blev
Fredrik Vestgöte
med bilden ”Sötnos”
Leifs kommentar: En skogsnätfjäril är ute på friarstråt och verkar ha hittat en intressant hona som måste undersökas grundligt. En gullig bild, som det ofta blir när människor och djur agerar tillsammans på bild. Det som skulle kunnat göra bilden ännu mer intressant vore om tjejen öppnat ögonen och tittat på fjärilen, gärna lite vindögt som det blir om man försöker studera sin egen nästipp. Det hade adderat lite extra humor till en redan bra bild.
Grattis till vinnarna som nu har fått sina priser.
Tävlingen fortsätter nu med sista etappen, augusti månad, och temat är fortfarande detsamma, ”Bästa sommarbilden”. Gamla deltagare, såväl som nya är välkomna att delta, enda kravet är att ni har 590 90 som postnummer där ni bor. Och bilderna måste vara tagna under augusti månad i år. För övrig information om tävlingen kan du klicka på menyrubriken ”Fototävling” överst på sidan, och sedan på raden ”Mer information”.
Här nedanför finns resten av bilderna som deltog i julitävlingen. Jag har lagt in lite kommentarer till varje bild, oftast vad jag tycker är bra i bilden, och vad som möjligen kunde förbättras. Men kom ihåg, det är mina åsikter, de kanske inte alls stämmer överens med dina.
Leifs kommentar: En klart bättre bild än den som fotografen ställde upp med från samma motivområde vid den förra tävlingen. Kompositionsmässigt är den mycket bättre genom att huvudmotivet (skottkärran) syns tydligare, den har en form som gör sig bra på bild med raka linjer som slutar i en rund form, hjulet. Hjulformen upprepar sig också i bakgrunden, med de båda hjulen på väggen. Ska man vara petig kunde fotografen ha flyttat på vattenkannan och den röda blomman till höger före fotograferingen. Avvikande färger i bakgrunden och i bildens ytterkanter stör ögat lite grann och drar uppmärksamheten från huvudmotivet.
Leifs kommentar: Familjen är på vandring någonstans längs Tjustleden en varm sommardag. Bilden är dokumentärt präglad, den berättar vem som var där och hur det såg ut på platsen. Den har alltså ett huvudmotiv och lite beskrivande miljö runt omkring, vilket är bra. Men bilden känns lite uppställd där samtliga tittar in i kameran (möjligen med undantag av hunden) och gruppen är placerad mitt i bild. Som tävlingsbild skulle jag hellre ha velat att gruppen satte sig ner på berget och tittade åt vänster, ut över sjön. Sedan vrider fotografen kameran åt vänster så att gruppen hamnar i bildens högerkant, då får man med mera av vattenytan och man kan liksom följa personernas blickar ut över sjön. Då känns bilden mer naturlig och inte så uppställd.
Leifs kommentar: En idyllisk och rogivande bild på båtar liggande vid stranden. Båtar vid strand eller kaj har i alla tider varit populära att avbilda, både inom konsten och fotografin. Horisonten är rak och närmsta båten är bra placerad i bilden. Möjligen att bilden känns lite avhuggen i högerkanten, jag skulle velat se lite mer ut över sjön. Det hade kunnat ordnas om fotografen tagit ett par steg åt vänster och behållit kompositionen av trädet och båten i bildens vänsterkant, då hade man sett mer ut över sjön. Men bilden är ganska bra som den är.
Leifs kommentar: En bild tagen i skymningen, i det lite kalla ljus som brukar kallas Blå timmen, det gillar jag. Fiskarena är på väg mot stranden för att lägga till och förhoppningsvis börja rensa kvällens fångst. Stämningsfull bild. Det som tyvärr sänker bilden är att den inte är skarp. Pga. det svaga ljuset är den tagen på 1/17 sek., vilket kan vara väldigt svårt att hålla still om man inte kan ta stöd emot något, t.ex. hålla den mot ett träd eller en sten, eller sätta sig ner och ta stöd mot knäna. På mobilens mindre display syns förmodligen inte oskärpan, men den syns när man drar upp bilden i datorn. Hade bilden varit skarp och någon hade hållit upp en rejäl gädda i silhuett mot vattnet (på lite närmare håll) så hade den varit mycket intressantare.
Leifs kommentar: Ett motljusfoto där husse (?) och hund svalkar sig i sjön i den ihållande värmen. Bilden är klassiskt uppbyggd med en förgrund, ett mellanplan och en bakgrund. Det finns också en vacker solspegling som glittrar i vattnet. Men huvudaktörerna, husse/hund, är kanske lite för långt ut, jag fick delförstora bilden för att vara säker på att det var en hund. Vassen i förgrunden gör att bilden får djup, men samtidigt är stråna för långa så de stör huvudmotivet lite grann. Solen i överkant kan man lämna utanför bilden, den blir alltid utfrätt om den lyser från klarblå himmel. Däremot kan solens vattenspegling vara snygg i bild. Mitt råd för att förbättra bilden är alltså: solen utanför bild, låt vassen vara lägre i bild (kan också vara utan den), och zooma in husse/hund eller låt dem simma närmare stranden.
Leifs kommentar: En distansselfie? Jag gillar idén med att ta ett foto på sig själv och kompisen när man ligger på mage framför kameran, men jag skulle vilja ändra lite på upplägget för att, i mitt tycke, göra bilden bättre. Först, asfalt (som jag tror det är) är inte världens mest somriga material, ni borde ligga på en klippa, en strand eller en äng med en sjö i bakgrunden. Ni ligger nästan mitt i bild, det skulle nog se bättre ut om ni låg i nerkant på bilden, och hade miljön bakom er. Och så får ni gärna vara lite närmare kameran, då kan ni använda kamerans blixt så ni får lite ljus i ansiktet också. Motljuset är bra, det ger lite glitter i håret. En annan liten detalj som är bra i bilden: de smutsiga fotsulorna. Är man skitig under fötterna, då är det sommar.
Leifs kommentar: En vacker miljö med högstammigt grönskande träd och lite bebyggelse som skymtar mellan stammarna. Bron över vattnet ligger fint placerad i vänster nerkant på bilden, tyvärr så syns den lite dåligt i och med att den ligger i skugga. Det här är en fin miljö som skulle kunna göra sig som en fondtapet, men som tävlingsbild skulle den behöva lite mer spänning och dynamik. Vill man behålla bilden som den är, så skulle man kunna tänka sig att placera ett ljusklätt par på bron, för att ha en intressepunkt i bilden. Men ännu hellre skulle jag vilja ha några som satt på en bänk e.d. i förgrunden och såg ut över vattnet och parken, gärna ett äldre par, miljön inbjuder nästan till det. Då skulle man få ett djup i bilden, med paret i förgrunden, vattnet i mellanplanet, och träden/bron/husen i bakgrunden. Det innebär förstås att fotografen måste backa några steg för att få med den förgrunden.
Leifs kommentar: En stilig gentleman som blickar ut över vattnet precis när solen går ner vid horisonten. Tack vare att solen står så lågt blir ljuset varmt och solskivan blir inte så utfrätt som när solen står högre på himlen. När man fotar en solnedgång är det bra att ha med en silhuett någonstans i bilden, för att ge bilden lite liv. Fotar man bara själva solnedgången blir bilden gärna lite platt. Det har fotografen tänkt på i den här bilden, vilket är bra. Men bilden har en lite oharmonisk riktning. Det finns två huvudmotiv i bilden som drar till sig uppmärksamheten direkt: ansiktsprofilen och den gula solskivan/solnedgången. Men de båda motiven samverkar inte eftersom personen tittar åt höger, förbi solen. Hade solen legat ute vid höger bildkant, eller om personen varit vänd mer mot solen hade det funnits mer harmoni i bilden. En silhuett av ett ”dött” föremål utan riktning har inte den problematiken, men när man fotar en människa får man ofta tänka på vartåt hon tittar i bilden, man vill ofta följa hennes blick för att se vad hon tittar på. Och i det här fallet känns det som om mannen är helt ointresserad av solnedgången och tittar på någonting utanför bilden. Sedan hade det förmodligen känts bättre om horisonten inte tippat så mycket bakåt.
Leifs kommentar: En supergullig barnbild där fotografen lyckats fånga ett ansiktsuttryck på grabben som får vilket hjärta som helst att smälta. Huvudmotivet är perfekt men miljön runtomkring är inte lika perfekt. Om man delar upp bilden i ljusa och mörka toner så består grundbilden till största delen av en mörk ton med två ljusa partier: grabben och hans vita klädsel + den vita himlen. Har man ljusa partier i en annars mörk bild drar de alltid till sig uppmärksamhet. När det gäller grabbens klädsel är det bara bra, det är ju han som är huvudmotivet. Men när det gäller himlen så stör den, den konkurrerar om intresset i bilden genom sin ljushet. Bilden skulle, enligt min mening, må mycket bättre om man tog bort den övre tredjedelen, precis ovanför hatten. Då hamnar allt fokus på killen. Visserligen tappar man lite information om miljön (korna), men grabben och hans ansiktsuttryck får då den odelade uppmärksamhet de förtjänar. Prova att lägga ett mörkt papper tvärsöver bilden, precis ovanför hatten, får du se vad du tycker.
Leifs kommentar: En stolt mamma som står och beundrar och övervakar sin nyfödde, om man nu ska våga överföra mänskliga känslor på djurs beteende. Men man tycker lite synd om kalven som får börja sitt liv med att vara matbord åt tusen hungriga flugor. Bilden har lite Bullerbykaraktär, alltså en idyllisk, lantlig miljö direkt ur den svenska sommaren. Kohagen finns där, liksom grönskan och sjön i bakgrunden, och ett väl definierat huvudmotiv som i sig skildrar en intressant händelse som nyss ägt rum. För att öka ”dramatiken” lite i bilden skulle fotografen kunnat zooma in lite eller gått lite närmare, då hade kalvens huvud synts bättre, liksom alla flugorna, och det hade blivit en fin diagonalkomposition i bilden: en linje från kalvens huvud nere i bildens vänstra hörn, via kons huvud upp till hennes rumpa uppe i högra hörnet. Men kon kan ju ha varit beskyddande också så det kanske inte var läge att gå för nära. Vattenhorisonten lutar lite om man ska vara petig, men annars en bra bild.
Leifs kommentar: En humlebagge är på pollenjakt och har landat i en tistel. Den lurvigt gulsvarta baggen gör sig bra på bild och den brukar heller inte vara speciellt skygg, det går bra att fotografera den på nära håll om man bara får den att vara någorlunda stilla, vill säga. Här har skärpan tyvärr hamnat lite fel, tisteln är hyfsat skarp medan huvudmotivet humlebaggen är lite oskarp. När man tar bilder på riktigt nära håll blir skärpedjupet extremt kort, ibland bara någon/några millimeter. Därför kan det räcka med att insekten är i rörelse; från det att skärpan ställts in till dess bilden tas kan den ha krupit ur skärpeplanet. Eller också har man själv gungat till några millimeter med kameran så att skärpan hamnat fel. Sedan är det intressantare att se insekten från ryggsidan eller framifrån, och inte bakifrån. Att fota små insekter på riktigt nära håll är kul och intressant, men det är inte lätt. Man får oftast ta väldigt många bilder för att sedan gallra och hitta någon enstaka som blev bra.
Leifs kommentar: En solnedgångsbild där fotografen gjort helt rätt, inte bara fotat själva solnedgången utan lagt till ett motiv till för att ge djup i bilden och få en balans. Fotografen har även lagt på en upplättningsblixt för att lysa upp hundens ”ansikte”, annars hade förmodligen hunden blivit nästan svart på hitsidan, bra tänkt. Hunden kunde faktiskt ha varit ännu lite mer upplyst av blixten, det går oftast att ställa in pluskompensation på en kameras inbyggda blixt, då lyser den upp lite extra. Ska man se till harmonin i bilden så skulle kanske hunden suttit vänd åt andra hållet och tittat ut över vattnet, då hade man fått ett samspel mellan hunden och solnedgången, just nu samverkar dom inte så mycket. Ett tips till nästa gång: prova att gömma solen bakom hundens huvud och ta sedan en blixtbild. Då kommer du att få skimmer i pälsen på hundens konturer, vilket kan vara häftigt snyggt om exponeringen blir rätt.