Efter att ha varit och dragit upp roddbåten ur sjön inför vintern (jodå, den var full upp till relingen med regnvatten) så fick jag en nästan oemotståndlig lust att gå ut i skogen och fika. Dels så var jag hungrig, dels så blåste det rejält, då kunde det vara mysigt att sitta under en gran någonstans och äta lite.
Jag gick iväg vid 14.40-tiden, och efter en 20 minuter så såg jag en liten öppning ett stycke bredvid skogsstigen. Jag tänkte att där kan jag ju sitta och titta medan jag fikar, med en väldig tur så kan det dyka upp något djur. Jag gick försiktigt fram till en sittvänlig sten, inga djur syntes så jag tog av mig höftbältet och satte mig på ett sittunderlag. När jag skulle skruva upp termosproppen slängde jag en blick ut över öppningen igen, och helt plötsligt ser jag en kronhjortshind som går där och betar. Hon fanns där säkert förut också, men var kanske skymd bakom någon trädstam.
Jag tog några bilder på henne, och åt sedan upp mina lussebullar och drack min choklad. Hon gick ute på öppningen hela tiden och betade helt lugnt. Emellanåt lyfte hon på huvudet och spanade av omgivningen. Jag såg aldrig att hon hade sällskap av någon kalv, det kanske var ett smaldjur. När jag fikat färdigt packade jag försiktigt ihop och gick tillbaka upp i skogen, utan att hon märkte mig.
