På lunchrasten idag hittade jag en snokunge ringlandes omkring inne på ett lager på det företag där jag arbetar. Han hade det besvärligt att ta sig fram på det glatta golvet, det fanns ju inget att ta spjärn emot eller att få fäste på. Jag lyckades få över honom i en plastlåda som jag sedan bar ut och släppte honom i gräset utanför. Men först tog jag naturligtvis lite bilder på honom.

Alla våra tre vilda ormarter har jag sett utanför byggnaden där jag jobbar. För några år sedan hade vi en hasselsnok som praktiskt taget varje solig dag låg och lapade värme bakom en svart gummilist under en ytterdörr. Hasselsnokar tycker om värme men är inte så förtjusta i direkt solljus så de ligger gärna under en plåtskiva eller liknande och suger åt sig av solvärmen därunder.

Som ett runt litet nystan har snokungen kurat ihop sig i den främmande miljön i plastlådan
Som ett runt litet nystan har snokungen kurat ihop sig i den främmande miljön i plastlådan
Förmodligen är skokungen medlem i scouterna för här tränar han på att göra en pålstek eller är det möjligen ett möjligen ett dubbelt halvslag om egen part?
Förmodligen är snokungen medlem i scouterna för här tränar han på att göra en pålstek eller är det möjligen ett dubbelt halvslag om egen part?
Snokunge 3
Här syns snokens runda pupill tydligt, till skillnad från huggormen som har en avlång springa. Och naturligtvis de gulvita nackfläckarna, som också skiljer snoken från huggormen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *